Tagg i hjärtat
Vad det var för blommor? Det har jag glömt. Frågade expediten. Två gånger. Det är redan glömt igen. Det var något på l... Lo...nej..La...nej...Lu..nej, inte det heller. Kommer inte på det. Det är det där med den tröga hjärnan igen. Min vanligtvis tröga hjärna som nu är överhettad av sorg. Det gör den inte snabbare.
Jag har en tagg i hjärtat. En tagg som vrids om varje gång jag öppnar facebook. Varje gång jag öppnar facebook är det någon ny bekant. En bekant som blivit mamma eller pappa. Det gör ont i hjärtat. Ont därför att inte vi fick uppleva lycka när vår dotter föddes. Ont därför att jag inte klarar att känna äkta lycka för deras skull. Det gör ont att känna sig missunsam och avundsjuk. Ändå fortsätter jag att öppna facebook. Försöker leva i den här världen. Den här världen som inte är till för mig just nu. Den världen som är till för er med sol och lycka i sinnet.
Taggen i hjärtat gör ont. Smärtar för att jag vet. Att dom får dra barnvagnen där i höstsolen. När vi sitter vid graven och gråter. Ont för att jag vet. Att dom kommer få lyckönskningar och gratulationer. När vi bara fick ledsna blickar och medlidande. Även om vi känner oss stolta över vår fina dotter så är det svårt att visa det. För vår dotter kommer alltid vara förknippad med sorg för andra.
Det finns ingen rättvisa här i världen.
Känner så väl igen mig hur det kändes i början när vår Vendela dog. Önskar så att jag kunde underlätta för er...
Tack för dina rader i min blogg! Vindsnurrorna, och allt möjligt pyssligt till gravarna, hittar jag ofta på stora blomsterhandlaraffärer som Plantagen och Blomsterlandet. Vet ej om ni har dem i er närhet. Fina saker kan jag ibland välja att köpa två av. En till minnesskåpet hemma och en till graven. Då behöver jag inte vara rädd att det blir stulet eller förstört av djur eller väder och vind.
Jag har lagt till din fina blogg på min lista över bloggar nu.
Varm kram till hela familjen!
Facebook...det första jag sa till min lillasyster när hon kom till sjukhuset va -Lovisa, du måste stänga ner min Facebook.
En dag loggade jag in igen, men det är inte som förr...
Du valde ju blommorna för att dom var fina, för eran lilla flicka e värd det finsate. Det spelar ingen roll vad dom heter!!
Kramar
Dölja-knappen som finns på facebook har blivit min vän,utan den så hade jag inte fortsatt logga in..Förstår så väl din känsla,du skriver så bra,träffar så rätt med dina ord..Kommer säkert bli jättefint på graven..Kramar
En viktig sak i livet, kanske mer viktig för dig nu än någonsin, är att inse att man inte alltid är glad för andras skull. Och att acceptera det. Sen kan man ju för den andras skull låtsas. Men ibland orkar man ju inte det heller. Och skitsamma! Ibland är man inte glad för andras skull och det är helt ok. Ibland måste man vara självisk för att överleva. Så är det bara.
Nej.. livet är inte rättvist, inte alls :(
Man får göra sitt bästa för varje given stund.Och om det ibland innebär att inte kunna glädjas åt andra så är det väl inte hela världen? Jag tycker du är hård mot dig själv. Det är inte samma sak att vara missunnsam och att inte kunna känna glädje för andras lycka.
Jag lider med er och hoppas verkligen att ni ska får känna lycka och glädje både i stort och smått igen! många kramar Sara
Nej.. livet är inte rättvist, inte alls :(
Man får göra sitt bästa för varje given stund.Och om det ibland innebär att inte kunna glädjas åt andra så är det väl inte hela världen? Jag tycker du är hård mot dig själv. Det är inte samma sak att vara missunnsam och att inte kunna känna glädje för andras lycka.
Jag lider med er och hoppas verkligen att ni ska får känna lycka och glädje både i stort och smått igen! många kramar Sara
Ingen rättvisa alls!!!!
