Hemma
När vi hämtat alla våra magasinerade saker och bärt in det i huset, då ville jag bara sätta mig ner och grina (jag gjorde det lite också). Inte för att det var känslomässigt eller så. Utan för att jag, inte ens i min vildaste fantasi, kunde fatta vad alla grejer kom ifrån. Hur i ... skulle vi få plats med allt? Hur i ... hade vi fått plats med alla dessa grejer innan? Vi hade ju bara en tvåa!?
Det som gör det extra knivigt är ju att vi just nu helt saknar förråd. Vi kommer att få massor av förråd. Sen. När övervåningen och garaget är färdiga. Men det är ju inte direkt imorgon. Kan ju bara tacka vår lyckliga stjärna att vi har släkt med tomma ytor. Eller ja, ytor som var ju tomma. Tills vi lade beslag på dom.
Det lär ju dröja ett tag innan vi får allt som vi vill ha det. Om man nu någonsin får det. Man behöver bo in sig. Känna efter. Flytta runt på sakerna. Tills dom hittar sin rätta plats. En del saker har redan hittat sin plats. En del av dem i soptunnan. Det är inte klokt vad mycket skit man samlar på sig.
Redan när vi bestämde att vi skulle bygga hus så sa jag att jag ville ha en brädvägg i köket. Först ville jag att den skulle vara vit , men när vi väl fått upp väggen, (ungefär då när jag och Oscar tittade på varandra och undrade hur i helvete man kunde komma på tanken att sätta upp en sån ful vägg) då insåg vi att allt annat i köket var vitt. När vi sen fick grå färg på väggen, ja då blev vi rätt nöjda ändå. Det blev ett ruffigt avbrott i allt det vita och fina.
Flyttkaos. Utanför fönstret ses vår fantastiskt gröna, prunkande trädgård. Inspirerad av ett månlandskap.
Trots att vi nu bor i huset, så återstår mycket arbete. I förra veckan kom trappan. Vi har häftat igen trapphålet med byggplast för att slippa se eländet på övervåningen. Astrid har fått sin plats under trappan, centralt i huset. Så man kan se henne nästan jämt.
Kaklet i köket är på plats. Vi har valt vit (!) glasmosaik. Nu skall vi bara få upp köksfläkten. Häromdagen stekte vi raggmunkar o bacon, rekomenderas varmt om man vill byta lukten av nytt och fräscht mot stekos. Mmmm mums.
Vi har planterat vårt första träd i "trädgården". En prydnadsrönn som heter Sorbus Astrid. Under påsken fick den agera påskris. Ett fint träd som vi fått av fina människor med varma hjärtan.
Jag längtar tills jag får en egen trädgård att påta i. Tills dess sätter jag perenner i krukor som jag sedan tänker plantera ut i mina rabatter. Det börjar bli bråttom med rabatterna bara, för krukorna är redan slut. Här en ranunkel i min favortifärg.
Vad fint det är, vad ni har jobbat med ert hus.
Grattis till inflytten! Jag önskar er all lycka och glädje i ert nya hem som man kan bara önska. Jag hoppas att huset fylls snart av ett litet barns skrik och skratt.
Kramar till er!
Hej!
Oj vad ni har jobbat! Brukar följa hur det växer fram på din blogg. Det är jättefint. Pussa Aska från pappa Hector,
Kram Elisabeth
Vad fint ni har fått det! Och vad fint med ett träd. Visst finns det fina människor!
Instämmer med alla tidigare talare, vad fint det blivit! Och när det gäller trädgården kan jag varmt rekommendera växter som tål torka och gärna breder ut sig, marktäckare är bra, så man slipper ägna all sin tid åt ogräset...
Jättefint! Åh!
Härligt att kunna flytta in.
Ja, jag hoppas ni kan fylla huset med barnafötter som springer inne och skratt av barn.
Stor stor kram!
Äntligen lite bilder. Åh jo min telefon kan visst ta emot bilder. Speciellt såna som är ristade i stenplattor...
Det blev ju kanon med väggen.Vilket perfekt färg, säkert ännu snyggare live.
Ses snart happy eurovision!!!!!