Melankoli

Mitt humör matchar vädret idag. Regnigt, grått och trist. Vilken skit dag. Skall snart åka och jobba. Måste äta, byta om och gå ut med hunden först. Istället sitter jag här. Plågar mig själv genom att läsa förlossningsberättelser på nätet. Förlossningsberättelser som slutar med levande, skrikande barn. Brevid mig ligger ett papper från Febe. En inbjudan till Febe-dagen i oktober. En förfrågan om vi vill ha vår döda dotters namn uppläst i kyrkan. Samtidigt som dom tänder ett ljus. Livets ytterligheter. Livets orättvisor.

Nej idag vill jag gräva ner mig. Slippa vakna. Vara nergrävd och slippa se sol och regn. För en sån här dag gör inte solen mig lyckligare. Regnet gör inte mig inte heller mer ledsen. Nej, det spelar ingen roll. Idag är dagen som stavas melankoli. Varför vet jag inte. Det bara är så. Det bara visade sig vara så när jag vaknade i morse. Jag har lärt mig nu, att det är så livet är. Och kommer vara. Ibland upp. Ofta ner. För vår dotter är död. Oåterkalleligt död. Och det är saknaden och sorgen som gör mig så här. Saknaden som kommer vara med mig ända in i evigheten. Kan bara hoppas att imorgon är en bättre dag.

Kommentarer
Postat av: Catti

Jag hoppas också du får en bättre dag imorgon. Det är som skriver ibland upp och ofta ner.

Kom ihåg att det bli lättare med tiden att leva med sorgen, men den kommer alltid att finnas där.



På onsdag är det 5 år sedan min bror gick bort och jag märker det tydligt att den kommer närmare för hela jag blir känslig och gråter för minsta lilla.



Massa kramar till dig

2010-09-10 @ 12:51:30
URL: http://catti.blogg.se/
Postat av: Linnea

Älskade vännen. Tänker på dig!!!



Puss

2010-09-11 @ 00:12:51
Postat av: anna-ett barn på jorden, en ängel i himlen

Jag minns det som idag- det var ju ändå nyligen då vår dotters namn lästes upp i kyrkan.

Först läste de upp namnet på en tant och hon dog i en ålder av 86 år ( vill jag minnas ) sedan kom orden.

Lova Maria Alice XXX avled i en ålder av 6 år 5 månader och 18 dagar.

Den dagen var kyrkan fullsatt för det var konfirmation men vi fick gå upp och tända Lovas minnesljus tillsammans med den andre som förlorat sin gamla mamma, men det är ju så det skall vara, den andres väg var ju den rätta vägen. Inte borde barn dö.

Kram

2010-09-11 @ 17:45:16
URL: http://bambinidolce.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0