Vardagsgnissel

Det nya året har börjat med snö och kyla, precis som det förra slutade. Jul och nyår är färdigfirade för denna gång. Julen firades i Äskebäcken med god mat och trevligt sällskap. Nyår firades i Väte, också den med god mat och trevligt sällskap. Tillbaks på jobbet för ett kort tag, jag går snart på havandeskapspenning och jobbar bara  5 pass till. Det skall bli skönt men jag är rädd att jag kommer bli uttråkad. I början är det nog inga problem för då har jag 53 flyttkaronger och 127 säckar att packa upp, jag siktar på att ha packat upp det mesta tills min bättre hälft kommer till ön i mitten av februari. Det är lika bra att ha det gjort så blir det som jag vill ha det...

På tal om min bättre hälft så ligger den stackarn hemma i sängen och kvider, det var i alla fall det han gjorde när jag åkte hemifrån. Oscar vaknade med migrän igår morse och det har inte släppt än. Vi börjar tvivla på om det verkligen är migrän, det brukar aldrig hålla i sig så länge. Misstänker att det är en släng av influensa, inte den med knorr utan en annan sort. Eller kanske bihåleinflamation. Eller så har han fått en hjärntumör. Det är alltid det första jag tror när folk har ont i huvudet. Jag är nog lite arbetsskadad.

Jag var i alla fall på apoteket och köpte en nässkölj, har hört att en del tycker det är bra. Oscar som hatar att stoppa saker i näsan, han var nog 25 innan han klarade att ta nässpray utan efterföljande indiandans. Han tryckte i alla fall upp sprutan i näsan och tryckte till lite väl hårt. Jag antar det i alla fall eftersom han fick ont i örat istället. Gegget i bihålorna följde väl med upp till trummhinnan. Så nu har han säkert öroninflamation också. Vissa skall ju ha allt.

Själv så gnäller jag en del över foglossningar just nu. Orsaken till det är att soffan står i en lada någonstans på ön och väntar på att få flytta in på Stjärngatan. Vi sitter på varsin pinnstol och tittar på TV. Det gillar inte mina fogar, dom gillar vågrätt läge i soffan mycket bättre. Å andra sidan får mina fogar gärna vara vida när Alvar-Stina skall levereras, då kanske han/hon glider ut med lätthet. Jag hoppas på det i alla fall. Oscar hoppas mest på att han skall klara förlossningen utan att svimma.

Är i v 27 nu och börjar få en allt större mage. Allt man tappar/spiller hamnar där. Väldigt praktiskt eftersom mina armar verkar ha blivit kortare, inte räcker dom till marken i alla fall. Magen tar i både här och där, hoppas kotten är stöttålig. Fogarna är som sagt lite lagom besvärliga, jag vaggar fram som en överviktig kanadagås. På nätterna väcker mina kära vader mig med jämna mellanrum med hot om kramp. Humörssvängningarna och viktuppgången den står Oscar för. Vi lever väldigt jämställt och delar lika på allt. Till och med graviditestkrämporna.

Kommentarer
Postat av: Agneta Olin

Stackars Oscar, hu inte kul att vara sjuk. Hoppas det inte är stress över att han snart ska lämna fastlandet.Det är härligt att ni delar på allt.



Du behöver ju inte packa upp alla kartonger och säckar på en dag, dra ut på det så har du jobb ett tag.

Kram

2010-01-08 @ 12:59:42
Postat av: Sara

haha...du skriver alltid så roligt... kanske litet extraknäck...veronikas kåseri och bloggeri? Helt klart rätt att ni lever ett jämställt parliv och dessutom rätt gentlemannaaktigt av Oskar att sympatiäta! Hör av dig när du kommit någorlunda i ordning på ön så kommer jag och hjälper dig med kartongerna. Har ju hänt förr menar jag... :) Kram så länge!

2010-01-12 @ 17:20:18
Postat av: Veronica "författaren"

Tack Sara! Vi bär in möblerna den 25:e, så du är välkommen den 26:e! ;-) Kram kram

2010-01-12 @ 17:42:35
URL: http://veronicaolin.blogg.se/
Postat av: Linnea

Haha, ni är söta ni. Men det är ju så man vet att man är skapt för varandera, man delar allt :)!

Puss puss

2010-01-18 @ 13:48:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0