Livet efter Astrid

Idag har jag och Aska varit på utställning i Norrköping. Vi hade en egen hejarklack med oss bestående av svägerskan Anni, Elisabeth (Askas pappas matte) och hennes dotter Märta. Anni dreglade mest över alla Bichon Friséer men var ändå till lite hjälp när hon tog fina bilder på Aska. Tänka att man redan blivit så proffsig så man har egen fotograf med sig! Tack för supporten!

Aska fick ett första pris och blev bästa juniortik, domaren var lite snål så vi fick varken Hp eller Ck den här gången. Hon fick skaplig kritik men anmärkningar på tex det vore önskvärt med bättre vinklar bak och att hon borde ha mer drive i bakbenen. På förra utställningen fick hon "bra vinklar bak" och at hon använder kropp/ben bra i rörelse. Hmm det är lite svårt att veta vad man skall tro, men så är det med bedömningssporter!

Här är hon ganska bra uppställd tycker jag:



Fint schnauzer huvud:


Den här gången fick man springa i cirklar:


Jag tyckte i alla fall att hon var den finaste på utställningen! Framför allt så uppför hon sig bra och är lugn och sansad, inte som en annan vovve som blev helt panikslagen och rymde från sin handler och hitades utanför utställningsområdet. Obehagligt.

Nej nu måste jag sadla om och bli hemmafru, tvättstugan väntar. Tjohooo!