Livet efter Astrid

Nu har jag varit dålig på att uppdatera lilla bloggen. Det beror på att jag mest har jobbat och varit på sjön senaste veckan. Om jobbet är jag ju förhindrad att skriva, dessutom vet jag inte om det skulle bli så kul läsning heller.  Däremot kan jag ju berätta lite om när vi var på sjön med Johan och Niklas i början av veckan, tänkte bjuda på lite bilder också!

När vi kom ut i söndags kväll så hade Johan och Niklas redan installerat sig på "Hundholmen" som jag döpt den lilla kobben till, samma ö som vi låg vid på premiärturen för några veckor sedan. Det har varit slappa dagar med kräftor, snaps, kortspel och öppen eld på kvällarna. Däremot blev det inget bad för det var bara fjorton grader i vattnet, trots att det var sol och närmare 25 grader i luften. Burr, det är till och med för kallt för mig. Aska var den enda som badade.

Idag lyckades jag tappa bilnyckeln mitt på en åker med en halv meter högt gräs. Jättebra gjort! Dom är ju så billiga också nuförtiden med fjärrstyrning och grejer. Annat var det förr när man gick till konsum och fick en ny för 50 kronor.

Var ute i skogen och la några spår till Aska, som hon sedan klarade galant! Hon gick jättefint i spåret men köttbullarna i slutet skulle hon inte ha. Hon bara tittade på mig och sa; -Jag jobbar faktiskt, har inte tid att äta nu! Sen fortsatte hon spåra där jag hade gått tillbaks genom skogen. När hon tycker något är kul blir hon en riktig liten arbetsnarkoman. Efter spåren lämnade jag snitslarna i bilen och gick ut på en gräsvall för att träna inkallning. Märkte vid ett tillfälle att jag tappade bilnyckeln, men var inte så smart att jag lade den på något annat ställe. Nej då, jag la tillbaks den på samma tappvänliga ställe igen.

Nästa gång jag tappade den märkte jag det uppenbarligen inte. Inte förrän jag kom tillbaks till bilen, som stod där och log hånfullt åt mig. -Hahahaha, det verkar som att du får gå hem!!! Jag stod emot en kraftig impuls att slå in rutan på det hånfulla eländet och gav mig ut på åkern för att leta. Aska skuttade glatt efter och trodde att vi skulle leka mera. Hon tittade helt oförstående på mig när jag sa till henne att leta och tog en tugga gräs istället. Hon måste vara minst en 1/4 ko. Tänkte först att det här blir ingen match, man såg ju precis var jag hade gått. Efter en halvtimme gav jag upp och ringde och väckte Oscar som hade jobbat natt. Han i sin tur ringde den räddande ängeln Johan som kom ut och hjälpte mig att leta, men utan resultat.

Vi fick åka Saab till stan, hämtade Oscar och den andra bilnyckeln. Toyotan stod nöjd kvar därute i skogen. Vi gjorde ett sista tappert försök att hitta nyckeln när vi kom tillbaks. Tro det eller ej men Oscar hittade faktiskt den!!! Helt otroligt måste jag säga. Inte att det var Oscar som hittade den utan att någon hittade den över huvudtaget.
-Varför säger man alltid att man hittar allt på sista försöket? Det vore ju väldigt korkat att fortsätta leta efter man hittat det man söker. (Sagt av Oscar, en klok filosof).

Jag känner på mig att jag kommer att få ha Oscars gummistövel (strl 47) som nyckelring i fortsättningen.

Nu har vi fått hem sofföverdraget och det blev som ett helt nytt rum. Däremot vet jag inte om det blev bättre. Det verkar nämligen som att kattskrället fäller alla sina vita hår på det nya bruna överdraget. Inte så konstigt kanske eftersom han redan fällt alla mörka på det vita överdraget. Han är inte så lite beräknande tjockisen.

Idag har jag och Aska varit på utställning i Norrköping igen. Det gick inte särskilt bra idag heller, jag kanske borde hålla mig ifrån att ställa ut på hemmaplan. Idag fick Aska sin första (och förhoppningsvis sista) 2:a, trots att hon fick ganska bra kritik.

"Utmärkt huvud och uttryck. Korrekt bett. Välansatta ngt lätta öron. Vällagd skuldra och överarm, tillräckligt förbröst. För dagen lätt fransysk (dvs kobent) fram och bak. Ngt avfallande kors och upprätt i knä och hasvinkel. Utmärkt päls. Trevligt temperment. Välpresenterad."

Det går säkert bättre nästa gång, men nu är det ingen utställning inplanerad på ett tag. Nästa gång kanske Aska tycker det är roligare också, för idag ville hon inte alls och stod som en ko. Vi måste nog träna lite mer på det där också och övertyga henne om att det faktiskt är jättekul att spring runt i cirklar. Däremot är det dax för mentalbeskrivning om två veckor, vilket skall bli jättekul.

Vädret är verkligen facinerande. Igår gick åskan mer eller mindre hela dagen, det är ju inte så ovanligt så här års. Men helt plötsligt började det hagla. Jag har aldrig sett något liknande, det bara vräkte ner. Hagel stora som väldigt små pingisbollar. I dagens Corren stod det om bilar som hade kört av och drivor av hagel som mer liknade snödrivor i februari. Jag försökte få en bild på det men det var lite svårt med min kamera...



Dessutom fick jag hejda Oscar som ville gå ut på balkongen med paraply för att se hur det kändes. Smart, tredje
våningen när åskan går!

Förra helgen bar det av med Dolly på premiärtur i Västerviks skärgård. Vi lade till vid en liten holme mellan Måsö och Smörholmarna (nu vet ni precis var vi var,eller hur?). Jag hade jobbat tre nätter och vi åkte direkt när jag kom hem från jobbet, Johan hade gjort likadannt så vi såg i kors mer eller mindre hela helgen. Dock inte bara beroende på sömnbrist. Vi ville ju inte krossa champangen mot Dolly, det kunde ju bli repor i lacken. Vi drack upp den istället.

Holmen var inte alls stor, perfekt för hundarna för dom kunde springa som dom ville utan att man behövde vara rädd att dom skulle försvinna. Aska har ju blivit en mästare på att försvinna i sommar. Lovis var också med då svärföräldrarna firade bröllopsdag i Kalmar. Hon simmar verkligen som ett proffs den hunden, hon flyter som en kork. Aska däremot... Ja jag vet inte vad man skall säga. Jag trodde alla hundar kunde simma från början. Aska däremot simmade lodrät med framtassarna en halv meter över vattenytan, vilt sprattlandes. Vi höll på att garva ihjäl oss. Dessutom är det härligt att bada men jävligt äckligt att va blöt på land. Så när hon kom upp ur vattnet så sprang hon runt som en galning och försökte gnida sig torr på alla. Och ni vet ju hur trevligt det är med blöta hundar.

Dolly, ja hon gick som ett spjut. Bara ett litet missöde att vi glömde fylla på olja, så efter ett par hundra meter började det tjuta om motorn. Det var bara att stänga av motorn och rota fram oljan, sen gick hon fint igen. Det var verkligen härliga dagar på sjön. Tack för sällskapet Johan o Niklas, Johan o Sofie. Och vovvarna förstås!

Varför svär man alltid så in i norden när man slår sig? Det känns till och med bättre efter man fått ur sig svordomarna, jag tror till och med att det gör lite mindre ont.

Häromdagen skulle jag sparka iväg en fotboll till Aska och Lovis, (var i Västervik hemma hos svärföräldrarna). Vovvarna har gått hårt åt den stackars bollen, Aska och Casper har ägnat halva sommaren åt att klä av den så nu är det bara själva innanmätet kvar. Knapt någon luft i den heller så jag tänkte att det är bäst att jag tar i ordentligt så den kommer någonstans. Och ni som känner mig vet att mitt bollsinne är fyrkantigt. Två par bruna ögon tindrade av förväntan. Jag tog sats och lade upp värsta Zlatan kicken, barfota såklart.

Smack, bollen flög i en elegant båge rakt in i tomtens enda björk. Jag kom förvisso ganska långt med tanke på att det inte var någon luft i bollen. Dessutom passade jag på att dra foten rätt in en kätting. I andra änden av kättingen satt betonklumpen som vi skulle ha till att ankra upp båten, den hade jag sett och såg till att missa. Ni vet hur ont det gör när man slår i tårna i tröskeln. Gånga det med tre och lägg till ett antal svidande skrubbsår med tillhörande blod och blåmärken så kanske ni fattade hur mkt jag svor.

Försökte låta bli att svära men det gick liksom inte att hejda. Ut kom en lång harang som hade gett påven en hjärtinfarkt om han hade hört det. Det gjorde skitont rent ut sagt men det kändes ändå lite bättre efter svordomarna läckt ut. Inget medlidande av Oscar fick jag heller, han frågade bara om jag kunde röra på tårna och när det visade sig att det otroligt nog faktiskt fungerade sa han bara;
 -Bra, då slipper vi åka till akuten och röntga. Här ta lite papper och torka av blodet så du inte sölar ner där inne.

Medlidande från honom får man nog bara vid hjärtstopp eller annan uppenbar livsfara. Inte för några krossade stackars tår inte. Jag haltade och ojade mig till och med lite extra men det hade jag inget för.

Fast jag väljer mina svordomar. Aldrig könsord, tycker det låter så otroligt illa. Använder helst bara sådanna ord som inte benämner något verkligt, t e x satan, jävlar eller helvete. Nej- jag tror varken på gud eller satan. Uppdiktade av människan för att ha något att skylla på enligt mig. Men andra får gärna tro om dom mår bra av det. Det är upp till var och en. Troende tycker säkert att mina svordomar låter mycket värre än könsord. Som sagt tro, tanke och ord är fritt (nästan i alla fall).

Jag vill ha ett eget hus med trädgård där man kan odla, ligga och slappa, förbanna Oscar för att han inte klippt gräset. Fika i syrenbersån hela dagarna. Kasta kubb och ha vattenkrig (pax för trädgårdsslangen). Ja ni fattar. Inget hus i sikte dock även om jag tror och hoppas att det nån gång kommer. Än så länge får jag nöja mig med balkongen vår. Det går utmärkt att odla där också, det är som värsta växthuset, rakt i söderläge. Tyvärr går det knapt att sitta där så här års, i skrivande stund är det 42,5 grader varmt där ute.

Förra året blev jag lite väl wild and crazy med odlandet. Växterna svämmade över alla brädder och man fick inte plats att sitta där ute. Tobaksplantorna som jag fått av mor min blev en och en halv meter höga, medans mammas futtiga bara blev några decimeter (hon var lite avis). Tomaterna blev så stora att till slut var den enda krukan som passade en stor sophink. Det var fint men inte det minsta praktiskt.

I år är det lite mer lagom, lite kryddor, en lagom stor tomatplanta (med massor av tomater) och lite blommor. Man kan till och med sitta där ute och fika, om det inte är en varm solig dag vill säga. Då smälter man bort likt Grönlands inlandsis på bara några minuter.